Kan vi med hjälp av bioteknik detektera när, var och hur mycket svampsjukdom vi har i våra fält? Vi på Bayer testar ett verktyg som gör att mängden svampsjukdom mäts i blad med metoden qPCR, ett system som våra kollegor i Storbritannien har använt och utvecklat i flera år. Förra året startade vi i liten skala, men nu inleds jakten på svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka, DTR, 2022!
Tidig detektion av svampsjukdomar
Många svampsjukdomar, bland annat svartpricksjuka, har lång latensperiod dvs angreppet finns på plats på och inuti i bladet långt innan vi ser det med blotta ögat. I Storbrittanien har våra kollegor på Bayer, sedan många år tillbaka, ett projekt som kallas Rapid Disease Detection, där de med qPCR-teknik undersöker veteblad för att avgöra om olika svampsjukdomar finns på plats i bladet. Svaret ger även en indikation på nivån av smitta i bladet. Utefter resultatet hoppas man på att i framtiden kunna göra en mer anpassad svampstrategi och anpassa timing och dos i olika fält med olika förutsättningar. Än så länge är detta ett försöksarbete som förhoppningsvis kan ge oss ny spännande kunskap. Men det ger också en inblick i vad dagens bioteknik kanske kan bidra med i framtiden.
På jakt efter svartpricksjuka och DTR i Sverige
Under säsongen 2021 startade vi upp provtagning och analys av svartpricksjuka i både Danmark och Sverige. I år planerar vi att utöka både provtagning och kommunikation kring projektet. Under de kommande månaderna kommer det att tas bladprover runt om i landet som skickas in för att analyseras för svartpricksjuka med qPCR-analys. I år kommer vi även testa mängden av vetets bladfläcksjuka, DTR, på några platser. Vi tar bladprover från behandlad och obehandlad vete och hela tiden från översta och nästa översta bladen så att vi kan följa utvecklingen. Vid provtagningen kommer även de visuella symtomen på bladen anges för att kunna jämföra vad som syns visuellt och i analysen.
Vårt projekt med tidig detektion av svampsjukdomar är fortfarande ett test och vi utvecklar fortfarande metodik och förståelse för vad de olika sjukdomsnivåerna betyder och hur vi kan använda resultaten. Men resultatet av förra årets provtagning med qPCR visade att svartpricksjuka fanns i bladen långt innan vi kunde se det med blotta ögat.
 |
Provtagningen 2022 kommer att utföras av Växtskyddscentralen i Östergötland, Fredrik Tidström på Växtab och av oss på Bayer. Analyserna görs i samarbete med Århus universitet i Flakkebjerg, som tar emot och analyser de prov som tas i fält. Projektet av tidig detektion av svartpricksjuka görs även i Danmark och Finland, vilket gör att vi tillsammans kommer att utveckla tekniken och lära oss av varandra.
Vad innebär qPCR-analys
Under Covid-19-pandemin har vi alla lärt oss vad ett PCR-test (polymerase chain reaction) kan användas till. Grovt sett kan det berätta om du är sjuk eller frisk. De covid- test som många av oss gjorde visade om du hade Covid-19 eller inte. Metoden letar efter genetiskt material (RNA) från viruset. Men om vi istället för att leta efter RNA från Covid-19 letar efter DNA från svampsjukdomar, då har vi en metod som undersöker om höstvetet har exempelvis svartpricksjuka - även innan vi visuellt kan se det.
Om någon av oss (människor) är smittad kan vi sätta ord på om vi mår dåligt och hur fysiskt drabbade vi är av det. Det är lite svårare med en veteplanta. Här kan man istället titta på hur mycket DNA från svampsjukdomen, som vi testar mot, som vi kan hitta i växten eller bladet. Det är här metoden ändrar sitt namn från PCR till qPCR. Vi lägger nu in kvantitet (eng. quantitative) så att vi inte bara mäter om vetet är sjukt eller inte, utan också försöker säga hur sjukt det är från mängden svartpricksjuka i växten, så att vi bättre kan planera behandlingen - ju mer svartpricksjuka, desto större behov av behandling.
Lyssna på vår podd om prognosverktyg
Prognosvertyg inom växtodlingen är på frammarsch och för några månader sen spelade vi in ett podd-avsnitt om just detta ämne. Mats Andersson besöker Alf Djurberg, rådgivare på Växtskyddscentralen för att prata om prognosverktyg. De diskuterar erfarenheter, möjligheter och utmaningar med att använda prognosverktyg som hjälpmedel i växtodlingen. Mats ringer även kollegan Maria Rosén för att höra mer om förra årets resultat i Danmark och Sverige. Sök efter Bayer Agro Podd där poddar finns eller klicka här för att komma till avsnittet.
Följ vårt spännande projekt på vår hemsida, Facebook eller genom vårt nyhetsbrev Bayer Agro Nyheter och slutligen på Borgeby Fältdagar!
Projekt qPCR – Tidig detektion av svampsjukdomar är ett experiment och projekt under utveckling. Syftet är att mäta mängden svampsjukdomar i de prover som tas, genom vilka vi ska försöka utveckla en förståelse för vad de olika sjukdomsnivåerna innebär och hur vi kan översätta dem. Varje fält är annorlunda, och det finns många faktorer som kan påverka infektionstrycket i vetefälten, inklusive sådatum, sort, väder under vintern och vårregn. Därför representerar dessa resultat inte infektionstrycket i hela landet. De ger helt enkelt en ögonblicksbild av fälten där bladproverna togs. Vi strävar efter att tillhandahålla så korrekta uppgifter som möjligt, men förbehåller oss rätten att göra avvikelser och eventuella fel. All information tillhandahålls i god tro, men ska inte tas som en garanti från Bayer. Bayer tar inget juridiskt ansvar för Tidig detektion av svampsjukdomar och vi frånsäger oss allt ansvar för förlust, skada eller brist på effekt till följd av användningen av information och data på denna webbplats.