Luddlosta
Bromus hordeaceus Familj: Poaceae
Inledning
Luddlostan är (vanligen) ett ettårigt gräs, som inte bygger upp någon fröbank. Den kan bli 10 - 40 cm hög och har en grågrön bladfärg. Till skillnad från sandlostan har luddlostan täta, grövre och upprätta vippor.
Hur ser det ut?
Blågröna blad med fina mjuka hår. Precis som sandlosta är luddlosta vinterannuell. Den kan bli 10 - 40 cm hög och har en grågrön bladfärg.Till skillnad från sandlostan har luddlostan täta upprätta vippor. Småaxen, som har korta borst och är rundade längst ut blir knappt 1 cm och är längre än vippgrenarna. Snärpet skiljer också något mot sandlostan (kortare, fintandat och ludet). Luddlostans utseende påverkas av var den växer, i näringsrika miljöer blir den kraftigare och högväxt, och vid kargare förhållanden anpassar den sig och blir mer lågväxt.
Var finns det?
I stora delar av världen. I Sverige numera koncentrerad till de södra och mellersta delarna, men mer spridd än tidigare.
Kan förväxlas med
Flera andra lostaarter, renlosta, strandlosta, men också ängssvingel. I fält (kanske) sandlosta och flyghavre men luddlostan är betydligt grövre i vippan.
Vad gör man åt det?
Minska fröspridning, variera växtföljd och såtid, ändra jordbearbetningsmetod, samt kemisk bekämpning. En stor anledning till losta-arternas utbredning på fälten är dess tolerans mot växtskyddsmedel. Luddlosta är något mer känslig (än sandlosta) och kan därför bekämpas mer framgångsrikt med kemiska ogräsmedel. (även om det inte är helt bekymmersfritt ska sägas).
Har man problem med luddlosta ska man lämna fältet orört efter skörd. Luddlostans groning motarbetas något av ljus, men många frö är ofta inte mogna vid skörden. Lämnas fröna på marken under en månad hinner de mogna och kan sedan myllas grunt för att gro. Groningsvilan hos lostaarter har testats flitigt, och slutsatsen är att den inte har någon förmåga att bygga upp upp någon större fröbank. Om det kommer mycket nederbörd eller om det redan finns tillräcklig med fukt i marken på hösten kan en stor del av lostafröna gro, och en stor del av plantorna förstöras i anslutning till höstsådden. Är det istället torra och för hösten fina förhållanden är risken större att fröna går in i groningsvila, för att gro hösten därpå.
Snärp: Kort, ca 2 mm, ofta randig, som regel hårig.
Bladöron: Finns ej.
Knoppläge: Bladskiva i rullat knoppläge.
Bladslida: Stängd, rund bladslidamed mjuka hår. Även strået har mjuka hår.
Bladskiva: Grågröna, mjukhåriga, mjuka blad med tydligt trenervig över- och undersida.
Blomställning: Vippa med upprätta toppgrenar. 5-9 blommiga, lätt äggformade, mjukhåriga småax med agnborst.
Beskrivning: Lågt, ettårigt gräs med många varieteter. På torra marker, ängar, vägkanter etc.
